Tyvärr så kan vi inte ge hästarna dom bästa förutsättningarna för ett ultimalt bra hästliv, tyvärr kan vi inte låta dom få utlopp för alla sina naturliga beteenden och behov och låta dom följa sina instinkter i alla lägen, vi kan inte alltid låta dom beta i 18 tim/dygn eller röra sig fritt 2-3 mil/dag. Vi måste ex.vis träna bort flyktinstinkten för att kunna rida på dom. Tyvärr måste vi oftast spika fast en järnsko på hoven som gör att hoven blir för trång,får dålig blodcirkulation, får vibrationsskador och frysskador. Vi är fullt medvetna om allt detta, men vi gör det ändå för vi vill kunna använda våra hästar. Det är därför vi har dom.
P.g.a. att vi håller hästarna instängda på små utrymmen (oftast 3x3 m mer än halva dygnet) så blir hovarna inte tillräckligt starka utan kräver skor eller lång rehabiltering under bästa betingelser.
Men en sak som vi KAN göra, det allra BÄSTA vi kan göra, är att hämta in kunskap från olika håll och försöka göra det så bra som det går och som vårt sunda förnuft råder oss att göra.
Det gjorde vi i tisdags. Vi bjöd hit Lena Hultman som går en omfattande hovutbildning, där man enligt Strasser (tysk vetrinär som vigt sitt liv åt att forska på hovar) lär sig hur man kan få hovbenet markparallellt och därmed få en frisk hov, som minimerar många typer av skador i ben och hov.

Det blev en mycket intressant kväll. Vi var 22 st som engagerat insöp men även ifrågasatte under 4 timmars tid. Diskussionerna var på slutet heta och mycket givande.
Vi är enormt tacksamma för att Lena ville dela med sig av sina hittills förvärvade kunskaper. Vi hoppas hon vill komma tillbaka många fler gånger.
För min del blev det många AHA-upplevekser men även många "vatten-på-min-kvarn" -upplevelser. Med ett livslångt hästliv får man ett visst djuröga, man förstår och ser en hel del sammanhang, som man tyvärr förtränger mest p.g.a gamla traditioner.( Djurögat är nog det jag litar mest på, med forskning och statistik kan man som bekant bevisa nästan vad som helst.)
Lena hade med sig en hel del intressanta hjälpmedel. Det mest illustrativa var hovens alla ben i ett pussel. (från hennes egen häst) På bilden försöker Pia o Lena stapla pusselbitarna på varandra för att demonstrera hur viktigt det är med rätta vinklar.
Även en smart uppfinning i plast visade på hur hoven beter sig vid belastning.
Många olika typer av boots, hjälpmedel man kan ha om man väljer att hålla hästen barfota. Under ex.vis rehabilitering av hovar, vid långritter eller vid extra hård och torr mark, eller om man vill kunna brodda på vintern. Vissa boots gick att brodda. Fördelen är ju då att hästen går barfota nästan hela dygnet, får starka hovar och kan inte skada varandra lika mycket i hagarna.
Vid tävling får man oftast inte rida oskodd. Ett sätt är att sko oftare så trakten inte hinner växa upp för högt och ge hovbenet fel vinkel.
Under mina år med turridning tyckte jag det var skönt med skor på hästarna. Men å andra sidan så slet dom ut skorna på 4 veckor så dom hann aldrig få för höga klackar, samt dom var oskodda under halva året då dom vilade.
Huu va det regnar !! Fördelen är att jag inte behöver köra vatten till min 29 flockar utan kan sitta inne och blogga. Kan man förresten kalla en hage med EN häst för en flock? Just nu går det EN häst i 8 olika hagar, TVÅ hästar i 7 olika hagar o.s.v.. Än så länge har vi i alla fall inte kommit upp i 86 olika hagar. (hästskorna är boven i dramat till många av dom här uppdelningarna. Man är rädd för sparkskador, om hästen snart ska tävla, besiktas eller gå på nån viktig kurs).