Igår var det riktigt fint väder så då blev det en träningssväng med två av mina fyrbenta. Joanna har en ny kamera och tog en massa skojsiga bilder som jag fick leka runt med i datorn.

Härliga bilder på Saga och Dufa på lekhumör


Skotta visar upp sin fina bakdel

och Vordis sin fina framdel

I lördags den 21 juli var det Kocke o Fridas stora dag. Brudparet var hur fina som helst och ridhuset var totalförvandlat till en jättefin festlokal. Fridas mamma Lena, min medsvärmor, hade lagt ner så mycket omtanke i form av planering, pyssel, utsmyckning och matlagning. Väldigt många andra var det också som jobbat för detta, inte minst brudparet själva och brudgummens far (petter ). TACK alla och TACK alla i stallet som inte knorrade om att ridhuset blev otillgängligt i en vecka. Nedan några av bilderna vi tog. Fler kommer när vi hunnit gå igenom lite mer.

Två härliga veckor i Costa Ricas regnskogsdjungler (rainforest och Cloud forests). Vi, Petra och jag, vandrade på hängbroar bland trädtopparna och tittade ner på skogen, vi vandrade nere på marken bland ormar, spindlar, ödlor och en del konstiga djur som vi inte kände igen och i träden ovanför oss kunde man se och höra apor och fåglar av alla de sorter.

Träden kunde ha upp till 400 arter som klängde och växte på stammen för att nå upp till ljuset, när trädet blev för tungt ramlade det. Riktig urskog.

Mätt och nöjd trädorm

Petra hänförd över de mäktiga träden.

Costa Ricas skogar hör till dom artrikaste i världen. Det var en kompakt massa av gröna sköna växter. Syrerikare luft än så går nog inte att finna.








C. R:s största spindel

Vi hajade till, men det var inte en boa

men detta var en frog-eater

Fem dygn bodde vi i ett EDENS LUSTGÅRD, Ylang Ylang på Nicoyahalvön. Ingen väg dit bara deras egen jeep med kraftiga vinterdäck kunde ta sig fram på sandstranden när dom hämtade oss och bagaget. En restaurerad regnskog med massor av djur, arbetet började för 30 år sedan då ett hippiepar slog sig ner på stranden och bestämde sig för att skapa ett paradis, till en början bara åt sig själva. Vi bodde i en hydda väldigt nära vattnet.

Här satt vi på terassen och blickade ut över vår egen lilla strand, där ofta ryttare kom förbi. Vi tänkte prova men det var alldeles föör varmt för såna aktiviteter. Men hästarna såg fina och välskötta utan, inga magra strandhästar här inte. Ledaren red ofta på en töltare.

Bilderna nedan tagna från korgstolen på terassen.




C:a hundra meter från vår strand på väg mot byn stötte vi till vår stora glädje på nykläckta vattensköldpaddungar på väg till havet, dom jobbade på allt dom hade för att nå fram innan fienden skulle upptäcka dom små läckerbitarna. Människor hade ställt sig på linje för att ge dom fri passage och skydda dom från fåglar och hundar.



En ljuvlig pool med vattenfall och kokospalmer runt fanns också - underbart då det var mellan 40 -35 gr mest hela tiden.


Svårt att lämna YlangYlang men vi ville också njuta solnedgång i havet så vi förflyttade oss till Santa Teresa rakt åt väster på vår halvö. En mycket populär surfingstrand för där fanns konstanta surfvågor hela tiden, km-långa. Boendet var i direkt kontrast till Ylang men det fanns i alla fall en skön hängmatta utanför dörren.

Fölen undrade säkert vem eller vad som hade förstenat deras vatten. Varför kunde man inte längre dricka av det, bara slicka på det.

Man kanske kan sparka lite på det, så kanske det vill börja rinna igen

Mycket riktigt, det funkade. I alla fall efter att man sett hur dom äldre gjorde.



För övrigt var det en underbar sönd. f.m. Vindstilla två minusgrader och torrt. Kunde bara få komma lite snö nu och vaddera den hårda marken så skulle det bli lite skönare att ligga ner och vila.

Mor och dotter: Isold och Isis

Mor och dotter: Gnott och Isa